Projektet är en ombyggnation. En förvaringslada från 70-talet konverterad till ett kreativitetshus, nu vidare omarbetat till en lokal för endast Cirkus Cirkör, deras huvudkontor.Följande byggkomponenter återanvänds:Bärande stomme: betong.Tak: betong.Stabiliserande element: lättbetong.Insidan blåses ut och förnyas till ett stort rum, uppdelat efter behov och funktion.Rörliga väggar: glas.Rörliga väggar: tygFasta ickebärande innerväggar: trä.Bjälklag: trä..

SKB har funnits i världen från sent 80-tal men till Sverige kom den först på mitten av 90-talet. Idag utförs endast 10-15% av alla gjutningar med SKB vilket jag tycker är konstigt med tanke på alla fördelar som finns med denna betong. Detta examensarbete tar upp fördelar och nackdelar med självkompakterande betong kontra traditionell betong..

Denna rapport syftar till att undersöka hur NCC i Sverige kan ta lärdom av NCC i Finland för att effektivisera sitt eget industriella bostadsbyggande. I rapporten behandlas synen på prefabbyggande inom NCC Sverige idag, prefabindustrins struktur samt en jämförelse med NCC Finland. Arbetet har utförts inom ramarna för ett examensarbete i både Sverige och Finland. I Sverige har två examensarbetare jobbat, i Finland en. Arbetet har resulterat i en generell beskrivning av förhållandena i Sverige och Finland, faktorer som skiljer sig signifikant mellan de båda länderna har utförligt analyserats.

This report examines the possibility of developing a modular system for concrete homes that cancontribute to greater diversity of today's market. The issue was whether it ? from a competitive pointof view ? is possible to produce smart prefab modules that customers themselves can combine to avilla. The report addresses the question how the modules and wall panels should be designed for thegreatest variety of floor plans.With regard to what is asked of the customer interviews where held for the purpose ofunderstanding concrete's popularity and elements of high value in their homes today. The answersfrom the interviews laid ground for four prototype homes which were made to demonstrate how theelements can be combined to achieve different types of houses..

This project has been created with the assistance of Fredells. Fredells is a Stockholm based company with a focus on the retail of building products. Fredells also produces prefab- or prefabricated products which are either completely or partially ready for assembly the moment they arrive to the building site. These prefab-products are primarily delivered to customers within the Stockholm region. The building industry is a conservative market where the incentive to changes has been relatively low compared to other industries.

This is an investigation of a mobile prefabrication factory´s competitiveness and profitability which also will result in a suggestion for a design of the factory. The mobile prefabrication factory is an idea of a new concept for production which is meant to be used in the manufacture of slab. The main intention with this concept is that by using a fast established prefabrication factory to produce elements near the construction site, thus avoiding transport from the factory to the building site. This means not only an environmental and economic gain, but also that you can avoid risking damage the elements which often occur during transportation. The contractor is owner of the mobile prefabrication factory and can thus avoid long waiting times and cyclicality.

Prefabricering eller platsbyggt hus? Många ställer sig den frågan. Vad finns det för fördelar respektive nackdelar med prefabgentemot platsbyggt hus? Vilka ritningar behövs och hur går man tillväga?Detta examensarbete är en framtagning på hur man anpassar ett småhus till prefabricering.Platsbyggt hus är ett hus som byggs på plats. Material fraktas dit, förvaras och kapas.Den vanligaste byggmetoden för byggande av hus.Prefabricering av hus är däremot ett hus som byggs i en fabrik eller industri.

Användandet av betong som ersättare för stål vid produktionen av vindkraftverkstorn har ökat den senaste tiden. Betongtorn är betydligt billigare än ståltorn men problem som sprickbildningar, frostsprängningar och följaktligen armeringskorrosion har uppstått bl a på grund av vibrationer från rotorn. I fundamentet i vindkraftverk kan ovan nämnda problem också uppstå och det uppfyller således inte alltid funktionskraven. Det här examensarbetet undersöker möjligheten att eliminera dessa problem genom att använda en sorts högpresterande betong kallad UHPC 2.2 med syntetfiberarmeringen, STRUX. Jämförelser mellan tidigare empiri om högpresterande betong och laborativa tester på UHPC 2.2 visar att den senare är beständigare och ger möjligheter till en större sprickfrihet.

Upptäckten om att betongen hade sin plats inom designen öppnade mitt intresse för att undersöka hur materialet uttrycker sig i designade föremål. I detta examensarbete fick jag tillfälle att undersöka detta närmare.Uppsatsen är uppdelad i två delar. Den första behandlar betongens materiella egenskaper och dess historia. I den andra analyseras tre verk, det vill säga tre bord av betong. Den första som presenteras från kategorin är Ingela Karlssons betongbord och i den andra nederländaren och formgivaren Jesse Vissers ?Sag table? i betong och till sist min egen gestaltning, soffbordet i samma material.

Självkompakterande betong (SKB) eller som den också kallas vibreringsfri betong upptäcktes och utvecklades i Japan i slutet av 1980- talet. Anledningen till detta utvecklingsarbete var att betong gjutning väldigt kämpigt och tillgången på erfarna betongarbetare började bli låg. I Sverige använde man självkompakterande betong året 1993 som tekniken hämtades hem av CBI Betonginstitutet.Användning av självkompakterande betong leder till många fördelar som skiljer sig från den vanliga betongen avseende arbetsmiljö t.ex. slipper man vibrering och undviker tungt arbete som i konsekvens minskar antal skador på arbetsplatsen. Utöver detta ger SKB förkortad arbetstid, bättre utförande och möjlighet till arbetskraftbesparing.Sedan 1997 har Sverige ökat användning av SKB i platsgjutning medan andra länder som Danmark har gått fram till ca 30 % av sin platsgjutning.

Detta är ett 10 poängs arbete på C-nivå inom ämnet teknologi. Arbetet är skrivet inom institutionen för landskaps- och trädgårdsteknik på Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp. Syftet med arbetet är att undersöka vilka skador som kan uppkomma på betongdammar när vatten och betong står i kontakt med varandra. Målet med arbetet är att uppmärksamma betong som material vid anläggning av trädgårdsdammar. Arbetet inleds med en litteraturstudie där betong som material beskrivs, dess uppbyggnad och sammansättning av vatten, cement, ballast och tillsatsmedel. Därefter beskrivs de för betong vanligaste skadorna vilka är frostskador, armeringskorrosion (rostsprängning), kemiska angrepp och sulfat angrepp. Därefter genomförs tre intervjuer med personer som projekterar och sköter betongdammar i offentlig miljö för att undersöka deras erfarenhet av betongdammar.

Byggsektorn är den största bidragande faktorn till växthusgas (Khasreen et al. 2009). Betong är det material som bidrar till mest utsläpp av koldioxid (CO2). Idag tillverkar Abetong ca 350 000 sliprar varje år som generar ca 21 000 ton koldioxid under tillverkningen.Vid tillverkning av betong är det produktion av cement som bidrar till stora utsläpp av koldioxid (Frid et al. 2013).

Konventionell betong måste vibreras för att den skall fylla ut formen och omsluta armeringen, men även för att en homogen betong utan stora luftinneslutningar skall erhållas. Vibreringsmomentet är ett mycket tungt arbetsmoment som sliter hårt på främst rygg, axlar och nacke. Vibreringen ger även upphov till s k vita fingrar vilket orsakas av en försämrad blodcirkulation till följd av att vibrationer från vibratorstavarna fortplantar sig upp i händerna. På mitten av 80-talet började en vibreringsfri betong att utvecklas i Japan och till Sverige kom den för några år sedan. Den vibreringsfria betongen skall, utan vibrering, fylla ut formen och omsluta armeringen.

Betong är vårt vanligaste byggmaterial men cement står globalt sett för 5 % av CO2-emissionerna. Med detta som bakgrund så har CBI Betonginstitutet anordnat en tävling, där målet är att nå den högsta tryckhållfasthet i en resurssnål betong, med enbart 200 kg cement per m3. Syftet med denna rapport är att utvärdera tävlingen, vilket har utförts genom en omfattande litteraturstudie. En första analys av de olika betongrecepten medförde att olika grupperingar kunde urskiljas. Ur dessa fanns det tre stycken vars resultat var väldigt bra. ? Concrete Innovation Centre, som med ett lågt vct, stora mängder granulerad masugnsslagg (81 %) och lite silikastoft (5 %), uppnådde en tryckhållfasthet på 80 MPa vid 28 dygn och 95 MPa vid 56 dygn. ? CBI Stockholm, som genom användandet av ulltrafint filler och silikastoft (4,8 %), uppnådde en tryckhållfasthet på 84 MPa vid 28 dygn och 98 MPa vid 56 dygn. ? Thomas Concrete Group som genom att ersätta cementet med en medelmåttig mängd granulerad masugnsslagg (54 %), liten mängd flygaska (9 %), kalkfiller och silikastoft (5 %), uppnådde en tryckhållfasthet på 94 MPa vid 28 dygn och 98 MPa vid 56 dygn. Det finns således tre recept som vidare studier kan vara rättfärdigade på, de tre ovan nämnda. Det bör tilläggas att en imponerande tryckhållfasthet på nästan 100 MPa, kan uppnås i en betong med enbart 200 kg cement per m3. .

Byggtraditionerna världen över skiljer sig starkt ifrån varandra, och ofta speglar materialtillgångarna på platsen hur man väljer att konstruera sina byggnader. Så är även fallet i större delen av mellanöstern där man nästan helt och hållet bygger sina hus i betong. Detta har blivit ett problem då betonghus kräver stora resurser för uppvärmning och nedkylning. För att förändra detta krävs enkla lösningar som människorna på plats kan ta åt sig av och börja tillämpa. Syftet med denna studie har därför varit att undersöka skillnader i energiförbrukning för villor i Kurdistan där man gör enkla tillägg i betongkonstruktionerna, alternativt byter ut betongen helt.